Nu ni

Nu blev det två inlägg på raken. Det händer inte ofta. Jag tror jag blev inspirerad av att läsa andra bloggar. Är lite imponerad av folk som hittar på nya saker att skriva om flera gånger om dagen. Det händer inte tillräckligt i mitt liv för att jag skulle kunna göra det. Men jag är lika nöjd och glad ändå.

Idag är det fredag. Det kan vara det bästa på hela veckan, att det äntligen blev fredag! Solen lyser, imorgon får jag sova lite på morgonen och ikväll ska jag shoppa! Oj vad jag ska köpa mycket grejer. Har mycket stora förhoppningar på rean nu, så det är bäst att den inte gör mig besviken. Om det blir många påsar som följer med hem blir shoppingturen ett träningspass också. Vi ska till Förlunda Torg. Det stället är ju enormt och dessutom hittar vi inte. Blir nog många steg.

Imorgon är det bröllop. Min kusin och hans Hanna gifter sig. Ska bli så roligt. Därför hoppas jag att jag hittar en fin liten klänning, en söt väska och kanske ett par nya skor att ha imorgon. Sol imorgon också så blir det perfekt.

Det här med blogg

Det här med att ha en blogg alltså. Jag vet inte vad jag ska tycka. Vill jag att massa okända folk ska veta vad jag gör, tycker och tänker? Kanske inte. Men varför skriva om ingen ska läsa? Har tänkt en del på alla stora bloggare som tjänar sina pengar på att uppdatera oss om sina liv. Det hade ju kunna vara jag? Eller har jag ett för vanligt och trist liv? Kanske måste man springa på stureplan titt som tätt och bry sig extremt mycket om sitt utseende? Är det verkligen något man ska kunna jobba med? Vilda utekvällar och "skönhet"? Det gör mig ibland lite arg när jag tänker på det, även om dessa tjejer säkert lägga ner mycket mer tid på att blogga och att planera blogginlägg än de åtta timmar som "vanliga" folk är på jobbet. Men ändå, hur blev det ett yrke?

Kanske är jag den enda som kommer få ta del av mina tankar om detta, eftersom jag inte vet om det finns någon som läser detta. Men jag vill nog hellre ha det så än att alla svenska trettonåringar har mig som idol. Vilket sjukt stort ansvar! Har läst flera av de största bloggarna nu i några veckor och kan inte påstå att jag tycker att de tar detta ansvar på allvar. Jag blir förvånad om inte flera unga tjejer får komplex över sin kropp varje dag av att läsa vad de skriver. Och hur många tror inte att de också ska kunna starta sveriges största blogg, slippa ha ett riktigt jobb och få massa gratisgrejer av företag? Många som inte tänker efter innan de lägger ut hela sitt privatliv till allmän beskådan. Kanske finns det ingen fara i det, eller också kanske det finns det? Tänk när de ångrar sig. Då är det för sent, ingenting går att ta bort. Det kommer finns där för evigt.

Ja. Det jag egentligen hade tänkt säga var att jag i brist på annat tänkte använda detta lilla tidsfördriv. Sitter på jobbet och väntar på att det ska komma något att göra. Precis som det har varit nu i snart 10 veckor. Dock är det bara 6 ½ dagar kvar nu. Och om två veckor från nu sitter vi på ett plan till ROM!

Vi hörs en annan dag. Kanske imorgon, kanske om ett halvår. Den som lever får se. Och kanske är det bara jag som kommer veta att detta står här. Så kan det vara.